Flerårigt arbete med barn och ungdomar har bidragit till att utveckla och förädla adam^® konceptet. Ledstjärna i dess filosofi har alltid varit barnens behov av och förväntningar kring musikupplevelsen samt önskan att själv kunna spela.   

      En fördjupning i barnens värld, deras sätt att förhålla sig till musiken skapar i sig ett verktyg till att utvinna och använda deras inbundna potential inom området.          För barn är steget mellan fantasier och konkreta ting litet. Det emotionella är vida överlägset det intellektuella. Glädjen kring...., leken kring.., "jag kan" strävan och liknande är självklart i tillvaron för barnen. Detta gäller musiken i allra högsta grad. Musiken som barnen har en positiv attityd till, tycker om och önskar att mäkta spela.         Att garantera ett lyckat spelande av visor, låtar, hits eller stycken är det mest väsentliga målet i begynnelsen. "Jagkandet" är högsta begär för barn. Stor och ständig ökande repertoar förstärker självkänsla, utvecklar så väsentlig del av musicerandet som fingermotoriken  mm  mm 
En frågeställning tränger sig på: Är det rätt att införa noter i ett skede där det visar sig att de flesta barn har svårt att ta till sig, eftersom att klara musiken med en gång är det deras högsta önskan. Notkunnande är ju inte längre ett villkor, ett måste för att lära sig spela. Beviset om detta ligger hos de tusentals och åter tusentals pop & rock artister, country och folkmusiker, spelmän av olika slag, alla som lever sina glädjerika musikerliv sidan om notkunskapen.  På deras kreativa musikutövande vilar en omfattande musikindustri med artister som vi både gillar och köper. I andra kulturer används andra sätt att förmedla musiken till efterlevande. Syftet med att anlägga detta perspektiv är inte att direkt kritisera den traditionella modellen men vi hävdar att notinlärning bör göras i senare skede när spelandet är redan individens egendom och när elever i fråga visar beredskap i ämnet.
          En sådan förhållning till inlärningsproblematiken möjliggör en snabbare utvecklingsprocess. En tydlig demokratisering sker genom att chanser till ett lyckat  spelande jämnas ut bland eleverna då alla förstår greppsystem och kan nu sysselsätta sig själva och visa varandra. Även barn med förståelse svårigheter kan hänga med i en helt annan omfattning. Systemets klarhet och enkelhet inger självsäkerhet och stimulerar spellusten. Den kan sättas igång närhelst man finner den lämplig. Detta har en avgörande betydelse för adam^® systemets effektivitet och popularitet hos barn.    
        Adam^® sifferkodsystem underlättar och snabbar på inlärningsprocessen. Koden visar entydigt det sätt instrumentet ska greppas på. Just detta är det allra  viktigaste för nybörjande själar. Den nutida människa, barn som vuxen har ett förkrossande antal melodier i sitt minne, även sådana med komplicerade rytmer. Alla dessa melodier har denna nutida människan förvärvat på samma sätt som sitt modersmål, genom sin fantastiska gehörsförmåga kallad musikalitet. Vi hävdar att det enda problemet med att spela dessa melodier är att veta vilka grepp som skall användas till alla de tonföljder som redan finns i huvudet. Tillkomsten av adam^® pedagogik möjliggör spelande av en bred melodirepertoar på alla instrument. Den åtföljs av glädje och spontanitet. Barnen spelar låtar de tycker om och umgänget med musiken karaktäriseras av välbefinnandet. Därav stor effektivitet, rikedom på upplevelser och självkänsla. 

 

      

        En behaglig och rolig atmosfär vid musikaktiviteter stimulerar spelandet. Den spelande tar till sig dess olika ingredienser inklusive kunskap. Ett barn som aktiveras på behagligt sätt gör framsteg rätt snabbt. De märker att de duger och får bra självförtroende. Grupparbete motiverar deltagare sinsemellan. 
De erfarenheter som adam^® pedagoger gör i Sverige bekräftar att det inte finns omusikaliska barn. Varje barn som gärna vill spela kan det i sin egen takt. Det viktiga är att på ett effektivt sätt förmedla information. Vi har uppfunnit och arbetat fram ett sådant sätt som vi ser som universal och oöverträffat. Varje barn förstår det och accepterar. Våra barn är obegränsat musikaliska, det vittnar de själva om. Jag har aldrig hört ett svenskt barn som inte kunnat prata svenska med språkets rätta melodi, rytm och intonation. Barnen kan också anamma olika dialekter och även andra språk som de ofta kan höra i olika media. Musiken är också ett språk i media numera, ett väldigt internationellt språk. 
Slutligen  understryker vi att i nybörjarskedet och så länge individen inte själv väljer, får inte musikspelandet jämställas med hårt arbete och börda. Spelandet ska ge lust och glädje så mycket som möjligt över den förvärvade musiken.  Låt oss främja gehörsspel i begynnelsen och vänta med själva studerandet. Belöningen blir flera musikutövare, en välkommen konsekvens.